Välkommen nya följare!

Hoppas att du kommer att trivas!

Tack för all peppning i föregående inlägg, jag har svarat till er alla som en kommentar. Det är er godingar som jag behöver just nu!

Idag har varit en bra viktdag! Jag har varit på midsommarlunch på min mammas jobb och lyckades hålla mig inom pointsen (förutom kladdkakan jag åt, men ingen såg så då räknas det väl inte??). Jag fick en fin komplimang idag, det var en som inte kände igen mig, tjohej!!! Vi satt ute och åt årets första jordgubbar och då kom jag ju på att mums, detta är godis om ngt!!! Detta kan jag överleva på en hel sommar!

Vi var ute en runda jag och sötaste dottern men hamnade på flera ställen för att prata med en massa mysiga männsikor. Jag fick ett erbjudande om att få sälja mina snuttisar i en butik med!! KUL! Så nu har vi att göra.

Nä nu ska denna tjockisen slänga sig på soffan och njuta av ngt tråkigt på tv:n och fundera på vad sambon menade i sin kommentar igår... Vad tror ni det är? Jag ska slänga i mig en tallrik med god melon med, samma där, GOTT!!!!



tar en STOR GROGG och tjuter lite

Nej det gör jag väl inte men borde nog göra det.. Har hänt stora saker i mitt liv, säkert små för andra men för mig är det ångestfyllt.

Jo, plutt spottar och klöks när jag bara visade min hängiga tutte.. Vad är det för fel på den egentligen, kräsna skitunge!! Så jag bestämde mig för att straffa henne och tröstäta med en mjukglass (pluttan är ju mjölkproteinallergisk....). Men då kom ju VV ängeln och satte sig på min axel så det blev en piggelin för en points istället. Djävulen kom på axeln på kvällen och övertalade mig att äta en ploppglass så det gjorde jag, nu är det kört, ingen mer amning. Och det är en sorg för mig faktiskt, tyck att jag är löjlig men jag har kämpat i motvind verkligen med hennes allergi och allt.

Nästa konstiga grej då, jag tog fram lådan med storlek 40 och L! Nu har jag fått en hel flyttlåda med kläder som passar mig som varit för smått ganska länge! Kul tänker ni, men nu måste jag sortera ut mina "tjockiskläder" och det mår jag inte bra av. Jag kan inte förstå varför! Det är super ångest!!! Kan någon tolka detta?? Sambon ska hjälpa mig att sortera ut för jag klarar det inte..


"Tjockismöte"

Ja, så sa han, sambon.. GRRRRR men han sa det ganska gulligt faktiskt så jag kunde inte bli arg, jag låtsades en stund bara. Det är ju faktiskt så att vi som går till viktväktarna går ju dit för att vi känner oss som tjockisar eller är rädda för att bli det igen. Så darling, du är förlåten.

Hur känns det nu då? Har inte haft ngn motivation direkt och maten har jag väl skött ganska så okej. Jag har tyvärr varit jättehungrig denna veckan men det kan vara att jag dricker för lite.

Så läsare, håll tummarna!

När vet man att det är nog?

Det dyker upp funderingar och tankar om vilka val jag har gjort i mitt liv.

När vet man att man fått nog?
När vet man att det är dags att släppa taget?
När vet man att det man gör blir/är rätt?

Det kan ingen svara på
! Det är en känsla i magen som man måste lita på. Jag menar i situationer att sluta upp med ett "beroende" som rökning, stoppa munnen full med skit, skiljas, sluta acceptera vänner som äter upp en och sluta på en arbetsplats. Det finns många exempel på saker man måste "sluta med".

Många har frågat mig hur jag  kom fram till att jag skulle skiljas, sluta röka eller börja tänka på vad jag äter (m.a.o banta).
Jag har bara ett svar: Jag ville inte mer! Jag ville inte skada mig själv mer! Det bara kom en dag i alla tre situationerna då hela jag var ett enda stort; NU ÄR DET NOG! Ingen sa till mig att jag skulle, det kom från mig själv och det är det bästa som hänt mig. Jag tog kontroll över mitt liv, ingen annan har bestämt åt mig så därför kan jag leva med mitt beslut. Och har jag viljan så kan jag!

Så vill du, så kan du! Låt ingen annan berätta vad du ska göra för val i livet, känn i magen. Och en dag så kommer du dit när det blir självklarhet för dig. Ta inga beslut när du mår som sämst för det blir inga bra beslut, ta dom när du är i balans med dig själv så mkt det går.

Jag har en vän som går igenom en livskris just nu och jag vill bara krama om henne och säga att allt blir bra! Men hur kan jag veta det och hur kan jag lova henne det? För min del blev det jättebra, och jag hoppas att min vän får vara med om den lycka jag känner idag. Jag har haft tur med världens bästa sambo, familj och vänner som stöttat mig. Och du vännen, jag finns här för dig!!


skitsöndag och på ett j*kla humör

Trist tråkigt och grått inlägg precis som mina tankar idag, känner mig så fet och äcklig idag så det inte är klokt, uppgiven och omotiverad och jag vill bara ÄTA!!!!!! Deppigt!Är tjurig... förlåt.. En sak jag tänker mkt på idag är att jag är trött på att blogga för min dotters skull, jag skriver varje dag men får liksom ingen respons. Ska jag skita i det då? Eller stänger jag kanske ner bloggen och skriver till Mira själv direkt. Hur mkt ska man lägga ner tid för andras skull när det inte känns som att det uppskattas?

I natt var det en hemsk natt! Jag vaknade av att det var någon/något i rummet bredvid, jag trodde att jag skulle sluta andas! Tankar som slog mig var ; Shit måste klä på mig kan inte visa mig i trosor för ngn; Har jag säkerhetskopia på min dator? m.m... Jisses vad jag hann fundera mkt! Till slut fick jag väckt Fredrik, jag vågade inte prata för högt för då skulle "dom" höra att jag var vaken, vågade knappt andas ju!
När vi smög upp såg vi ingen men sen förstod jag, KATTSKRÄLLET!! Grynet hade fångat en mus som den lekte med, ajabaja inte leka med maten! Suck.. efter det kunde jag inte somna om och mira vaknade halv 7. Jaha... blir deppig av sömnbrist och superotrevlig. Stackars oskyldiga familj som får leva med mig dessa monsterdagar

 Likt mig med stora ögon och "gravidmage"



Jag fick en uppenbarelse!!

Glömde ju skriva en fantastisk sak!

När vi var ute och gick så tog jag upp min pluttbebis på 7,5 kg och skulle bära henne en bit. Fattar ni, JAG TYCKTE MIRA VAR TUNG! Och det är just den vikten jag blivit av med, 7,5 kg! Jag blev så lycklig och log med hela ansiktet! Vilken härlig känsla!!! Det är så man får en ordentlig uppfattning om vad det är som har hänt med ens kropp.


Tänk att denna tjejen väger lika mkt som jag gått ner i vikt!
I AM HAPPY!


Är vågen sönder???

Jag har varit borta i ett par dagar och inte kontrollerat maten ngt vidare. Jag förväntar mig absolut att det står att jag MINST gått upp 100kg när jag ska kolla hemma. Så med ångest och magont ställer jag mig där, andas djupt, blundar och sneglar med ena ögat -1 kg!!!

Vågen kan inte fungera!! Det är helt omöjligt ju!

Men men jag sprang i backarna i Finspång så jag fick ont i baken så det är kanske dit vi måste flytta för att jag ska nå mitt mål till en smal snygg och attraktiv kvinna (i mina egna ögon)!

Tror att jag har behov av att ta på mig min tröja jag köpte i helgen...


Ont i r*ven...

Hur kan det vara möjligt att få så ont i baken av en härlig promenad?? Jag sa iofs att det var skitjobbigt men att det var så pass kunde jag aldrig tro. Trots det var jag ute en runda idag med men inte lika långt.
Svårt med maten idag när det bjuds på hamburgare till lunch.

Jag har fått en ny orsak till motivation, är sjukt taggad att gå ner massor och f*n ta mig om jag inte lyckas med mitt mål!!! Delmålet nu är 3,5 kg till, sen Ullared!

Sitter här en fredag kväll med familjen och tittar på tre olika kanaler med sport... Känns som att jag kräks av leda snart...

*svär åt Mackedonkan*

Hu, elände, vilken matdag... Mc:Donalds, kanelbulle och korv med bröd x2.... *suddar bort från hjärnan*
Måste berätta om vår fadäs på Mackedonkan, som vanligt på det stället vi handlar på var det en katastrofupplevelse! Vi fick skrika efter maten, igen, och be om saker som fattades. Det kan väl hända en gång, men nu var det för andra gången på kort tid. Dom klarar inte rikitgt av att det ska vara mjölkfritt för då tar det förbannat lång tid!! Som chefen på stället uttryckte sig "den vanliga maten prioriteras"
DÅ svartnade det för ögonen på Fredrik och det slutade med att vi fick allt gratis plus att vi fått 3 pommes, 2 påsar morötter och en läsk för mkt... Synd om dom...


Skitmatsångest!


Mår inte bra i huvet idag.,. grubblar och svär för att jag inte kunnat vara duktig med maten och motionen. Jag väger mig tyvärr varje morgon och från igår morse till idag har jag gått upp ett kilo. Kul NOT!
Idag har jag ätit min points men det har inte varit några bra måltider. Men jag är så trött och sliten efter dessa sjukdagar så det får vara. Jag vet ju det men ändå så maler det på att man inte gjort vad man borde.




Det finns inget annat misslyckande
än att sluta försöka.
Elbert Hubbard


Kinamat och chips!

Lillan har varit gnällig och sjuk hela dagen så jag har mest suttit med henne i knäet. Så fort hon har slocknat har jag gjort det samma! Helt slut efter gårdagens och nattens övningar.

Eftersom det inte blev ngn mysmiddag för mig och F igår så fick vi mysa med alla barnen idag istället, så det blev att hämta Kina mat och lite chips. Igår när vi var på Macedonkan och jag fick ångest sa F en klok sak när jag beklagade mig över att vara tvungen att äta sånt skit, Men herregud är inte detta en krissituation? Någon gräns finns väl för viktväktandet. KLOK DU ÄR HJÄRTAT!! Så åt vi lite mer idag med...

Nu hoppas jag på ngn timmes sömn..

Puss

Hate Biggest loooooser!!!

Men va f*n!!! Kollar man på det skitet så har en person gått ner 7 kg!!! PÅ EN VECKA! Och här har jag hållt på i all evighet för samma resultat!
Vår viktväktarcoach (eller vad man kallar henne) sa att dessa personer äter endast 1100 Kcal/ dag och tränar i sex timmar! Det är ju sjukt ju! Man kan ju inte leva så hela livet. Hur blir det när dom ska börja arbeta och hämta/lämna barn, städa och allt annat?

Jaja.. lite avundsjuka kan jag nog kalla det för, men jag har inte samma möjligheter som dom, men jag har inte heller samma övervikt.


Det ska jag börja en svensk version av programmet och jag hade inte tvekat att vara med, men jag hade aldrig klarat mig utan familjen!



Vidriga skönhetsideal!!!

Hur sjukt är det??? Hur inpräntat är det, i alla fall i mitt huvud. Jag tror helt ärligt att jag kommer att vara lyckligare som smal, jag tror att andra uppskattar mig mer som smal... Jag är ytlig, MASSA ytlig! Jag vill ha pengar och åka runt i en flådig bil. Jag vill kunna resa 10 ggr om året och jag vill vara den som folk vänder sig om för att jag är skitsnygg. När ska jag bli vuxen och fatta att det är förb*nn*t kört?

Jag får alltid höra, "Jo men Malin du är såååååå härlig, charmig, omtänksam, mjuk, positiv bla bla bla".... Men jag vill va snygg, sexig, rik och kunna skita i alla andra. Suck.. PATETISK OCH YTLIG kan ni kalla mig... Eller är det rent av mänskligt? Eller är det omänskligt att trycka ner sig själv med utseende fixering och att aldrig bli nöjd? Att jag inte kan se den "härliga, charmiga, mjuka, omtänksamma personen som alla andra ser i mig och känna att, Fan alltså jag är skitbra som jag är och folk tycker om den jag är, jag kanske ska börja se det andra ser?

Snacka om att vara respektlös mot mig själv, och vad är det jag förmedlar till mina små....


Vilken helg!!

Alltså kaos!!! Både med maten och barnen och allt..

I går började Cornelia få tandvärk och skrek hela dagen och när hon vaknade idag var hela ansiktet svullet. Så det var bar att skita i golfen och lämnna Mira till Milla för att åka till akuten med stackarn. Ny penicilin och absolut iväg till tandläkaren i morgon.

Så ingen golf.. ingen promenad och tyvärr inte allt det som jag ville få gjort, men barnen kommer först! På kvällen kom Veronica och hennes härliga ungar och nya kärlek hit på fika.

Maten då?
KATASTROF!!!!
Igår var jag trött, tjurig, butter och grinig på kvällen. Så snälla sambon köpte gott till mig... Brända mandlar och massa nötter. Jag trodde verkligen att jag skulle klara mig med att smaka en handfull, DET BLEV HELA PÅSEN!!!
Jag kände mig som en knarkare (tar i nu...) som måste ha sitt knark, jag smakade knappt på det utan bara tryckte in i munnen.... Nu skäms jag... Blä och mår dåligt. Jag som skött mig exemplariskt hela veckan med planerad matsedel etc. Jaja... no return....



Lördagsångest, jag vill ha GODIS!!!

Alltså det här med viktväktarna, det gör mig tokig ibland, speciellt idag som lördag!

Jag vill bara kunna sätta mig vid ett uppdukat bord med förrätter, huvudrätter och efterrätter, men framförallt GODIS! Är det meningen att jag ska ha det såhär hela livet? Att inte kunna njuta av allt det jag tycker så mkt om? NU är det extra problematiskt eftersom jag inte får mjölkprodukterna heller.
Bara tanken på att inte kunna ha en godispåse med alla favoriter på bion gör mig ledsen och förbannad. Jag har till och med tänkt, ja, jag får väl börja röka igen för då var jag så smal så... Hur dum är man????

Nä idag är det en ledsam viktväktardag och motivationen är inte alls som den borde. Jag vill bara bli smal, utan att göra avkall på det jag älskar, mat, kakor och godis!

Bläääääää och känner mig som en fet tjock padda gör jag med!


Längtar till att vakna så att jag kan äta igen!

Hu vilken helg! Fått massor gjort men mer än hälften är kvar att fixa.. Men det är det roliga nu ju! Att inreda och fixa och trixa är ju så skoj. Vi har gjort om varenda vrå i huset nästan, på en månad.. Nu vill jag bara bli klar med mitt rum så att jag kan få ro....

Jag har slarvat med maten som bara den, jag har inte tagit mig tiden att laga god nyttig mat. Idag var det katastrof; Kebab i pitabröd. fast jag tog ingen sås!! Det var att äta det eller skita i att äta kändes det som. 17 points så där bara. Fast igår så åt jag inget extra trots att det var lördag så jag var väl förtjänt av det.

Nu vill jag bara somna så att jag kan få äta lite frukost för alla tomma kolhydrater gör ju en hungrig direkt!

Hur ärlig får man vara?

Är det okej att säga till någon att den har gått upp i vikt? Om jag har gått upp i vikt, vet inte jag själv om det då? Nej jag märker ju inte att alla byxor sitter åt och att valkarna väller ut på sidorna så det är ju bra att ngn talar om det för mig....  Det är inte så kul att höra det precis eftersom man är ganska ledsen för det inombords, i alla fall jag.

Nu är jag extremt känslig för hur andra ser på mig så jag överdriver kanske, men är det okej???

Nej tack till Mc Donalds

Jag var hos läkaren för min migrän, sen stannade vi till på Mc Donalds för att äta lunch tillsammans jag och min underbaring!
När jag stod där fick jag så fruktansvärt dåligt samvete för jag visste att jag hade mat hemma. Att bläddra i böckerna och inse hur "farligt" fastfooden är och sen stoppa in det i munnen.. ´bläääää
Så jag åkte hem och åt min väldigt goda och nyttiga lunch och fick gott samvete i efterrätt!

Idag fick jag hämtat min fina ring! Köpte en bred silverring med barnens namn
graverade på framsidan. Visar stolt upp den för barnen är det finaste jag har!


Tanken på mat..

.. hela tiden gör mig tokig!

Vad ska jag äta idag? Vad får jag äta? Räcker min points? Äter jag tillräckligt med points? Och när f*n ska jag hinna med att motionera?

Det dåliga samvetet gnager hela tiden inom bords. Ja, jag har ätit mig till mina extra kilon själv. Det är ingen hustomten som sitter i min mun och tvingar mig att svälja, eller tvingar mig att öppna skafferiet för att se vad jag kan trycka i mig. Allt som finns är ju ätbart och finns det inget så kan man ju alltid baka ngt gott...

Det som är jobbigt är att jag måste både tänka på vad jag får äta men även att allt ska vara mjölkfritt. Mycket att hålla reda på..

Bläää kan jag inte bara få vara smal och snygg som alla andra? Jag tror att det skulle göra mig lite lyckligare ;)

Första dagen i mitt nya liv....

...och jag är vrålhungrig!!

Har ätit det jag får äta idag men är superkurrig i magen nu. Humöret är inte alls bra, stackars familj...

Men nu har jag bestämt mig och måste ta tag i detta nu. Jag mår inte bra av mina kilo och det är bara jag som kan göra något åt det. Jag har tusen ursäkter till allt.....

Men nu j***ar!!!


Tidigare inlägg
RSS 2.0