Fnulan med bulan

Min f.d kollega Sara tog ett beslut för lite mer än ett år sen, att ta sitt pick och pack för att följa med sin älskade till Shanghai. Hon har startat upp ett nytt liv med jobb, vardag och nya bekantskaper "där borta".  Sara bloggar i en fantastisk blogg om sina upplevelser och om hur det är att leva där borta.

Jag kan bara säga en sak, fy f*n vad avis jag är!!!! Och jag är så arg på mig själv för att jag själv inte vågade en gång. Jag fick istället underbara lilla Cornelia ganska ung, sen var mitt liv, familj, jobb och barn. Sedan dess har jag faktiskt inte gjort något för att förverkliga MIG. Jag hoppas att mina barn kommer att våga och jag kommer att stötta dom alla tre till fullo om dom tar beslutet att ge sig i väg för att upptäcka världen men även sig själv. Visst kommer krokodiltårarna att vara många, men då får man ta det då. En person som gör det den känner för tror jag är en lyckligare person.

Men nu så... jag ska faktiskt ut på en spännande resa i två år! Jag ska ju studera och utveckla mig själv. Kan avslöja att jag inte mår så bra just nu för alla förändringar och att jag inte har kontroll på läget. Jag känner mig lite deppig och nere men det släpper säkert med tiden. Gråter ut hos Fredrik och får lite tröst.

Och Caroline, såklart kommer jag att fortsätta skriva, för din skull ;)

TACK för alla gratulationer för skolan, det värmer för det har varit ångest ska ni veta!!!